måndag 15 augusti 2011

Rötter

Det här med Skåne.

Jag vill alltså flytta från en av världens mest underbara och vackra städer. Jag älskar Stockholm, det är mitt hem, min trygghet. Vad händer? Jo, just det! Jag har hittat en större trygghet. En större kärlek.

Jag behöver röra på mig.

Så tänker jag efter en smula. Skåne är ju redan mitt hem. Känns kanske lite chockerande - men jag är 50% skåning. Galet helt enkelt!

Min älskade farmor Signe Gartoft bor nu visserligen på ett vitt sockervaddsmoln i himlen och vakar över mig, men när hon bodde på vår planet, bodde hon i Malmö. Hon var skåning.

Jag har ärvt mitt tjocka hår och stora rumpa efter henne. Och hennes fäbless för silversmycken.






5 kommentarer:

  1. Välkommen till bloggosfären!

    Och se så glad du blev att få en kommentar på den också... ;)

    Ska jag kommentera själva bloggposten också, tro?

    Den är jättefin, om än något oroväckande ;)

    SvaraRadera
  2. Tack darling!

    Och, ja, glad för min första kommentar. Men vadå "oroväckande" ;) ?

    SvaraRadera
  3. Alltså Skåne är ju jättefint, ibland rentav skithäftigt.

    Att SEMESTRA I.

    Du kan ju inte bo där fattar la du? ;)

    SvaraRadera
  4. Joho! Jag känner mig lite wild and crazy ;D

    SvaraRadera
  5. Man skulle kunna säga samma om Hufvudstaden Christer. ;P

    SvaraRadera