lördag 24 september 2011

Historien bakom min flytt

På begäran - här kommer anledningen till min flytt till Skåne. En kärlekshistoria som precis har börjat.


En tisdag i våras visade jag Twitter för en god vän. Hon ville lära sig att twittra (hur man nu lär sig det, kan fortfarande inte twittra ordentligt, jag rapar ur mig vad som faller mig in men jag anar att det är det Twitter går ut på). Hur som helst så sitter vi i hennes kök, sippar på varsin latte framför varsin laptop bredvid varandra vid köksbordet. Jamen du måste börja följa folk för att det ska hända nåt, förklarade jag. Visade henne hur man gör och följde av en händelse  @MangeBengtsson. Han var en försökskanin. Ett visningsexemplar s a s. Visste inte då att detta skulle förändra mitt liv totalt.


Någon månad senare läggs jag in akut för operation. Ingen större fara med mig. Men min älskade mor kom och ville muntra upp mig, visade mig hennes "scrap book" sen förr. Jag bläddrade i den och såg ett inbjudningskort till mitt 5-årskalas som hon hade sparat. Det var jag ju naturligtvis tvungen att dela med mig av. Jag vill minnas att det var en lyckad fiskdamm på kalaset.


Snälla, lägg märke till klädkoden "most informal" - HUMOR! Barnkalas ju! 
Mvh, Diplomatdotter)

Fick oväntad positiv reaktion av @MangeBengtsson. Jag blev av någon anledning väldigt glad att han gick igång på inbjudningskortet.  Detta ledde till att mina fingrar skrev ett puss till honom i ett DM efter det att han önskat hela twittersverige god natt. Vad som drev mig till det har jag fortfarande ingen aning om. Men jag lovar, jag ångrar mig inte.


Vaknade morgonen efter med ett trefaldigt puss tillbaka.


Och på den berömda vägen är det. Kärlek uppstod ca bums. Vi pratade med varandra i flera veckor innan vi äntligen fick träffas irl. Vi spenderade två fantastiska veckor tillsammans i Stockholm.



Vi insåg rätt snart att vi varken ville eller kunde leva utan varandra. Men var? Tanken att flytta ifrån Stockholm var helt främmande för mig. Aldrig i livet att jag lämnar stan. Magnus får flytta hit, så får det bli. Fast vänta nu! När tanken väl hade landat lite så kändes det hela inte så dumt att flytta. Vad är det egentligen som håller mig kvar i Stockholm? 
Min familj och mina vänner. Javisst, men är det en anledning att stanna kvar? Ska jag tänka på mig eller på dem? Folk flyttar ju runt i världen hela tiden. Malmö är ju bara 4 timmar bort med tåget. Och sist jag kollade så finns internet även i Skåne. Prata i telefon kan man också göra har jag hört.
Mitt jobb. Javisst, men jag kan få ett nytt (jaja, jag vet att det inte är helt lätt).
Min bostad. Javisst, men det är just bara en bostad. Eller snarare ett ruckel som tillhör mitt förflutna.
Mina barn. Nävisstnä, har ju inga. Dåså. Checklistan avklarad. Vad väntar jag på?

Det är dags att röra på mig. Nu kör vi så det ryker.

Vårt liv börjar nu.













2 kommentarer:

  1. Inte att förglömma alla goa folks i Skånemaffian! Pillan Mian och Ellan! <3

    SvaraRadera
  2. Jamen jag vet! Du förstår ju att jag längtar som tusan! ;-) Och jag utgår ifrån att du nån dag tar en tur neråt landet så vi alla får... eller vänta nu. Kan Skåne hantera oss? Alla? Samtidigt? Äh, who cares liksom! ;) <3

    SvaraRadera