tisdag 11 oktober 2011

Eslöv

Vaknade på samma angenäma sätt som igår. Kan utan problem lära mig att leva med det. En öm kyss från min älskade för att sen somna om. Efter kaffet som jag intog ett par timmar senare gick jag den sedvanliga skogsrundan. Himlen öppnade sig och regnet öste ner. Men regn bekommer mig inte. Det enda som händer är att jag blir blöt. Och bitvis är skogen så tät att träden agerade paraply över mig. När jag kom hem så upphörde nederbörden och solen kikade fram. Jag kan inte annat än att älska och acceptera denne Mr Murphy och hans lag. 


Innan regnet föll hade jag ett förtroligt samtal med dessa vackra hästar.
Jag vill inte avslöja något men om jag säger så här: det blev många skratt/gnägg!
Alltså, hästar och deras humor.

Visserligen kom jag hem alldeles nerkyld, blöt och trött men strax efteråt kom min sambo hem och värmde mig på sin lunchrast. Det är inte så särskilt synd om mig dessa dagar. Och inte nog med det! Nu har mitt namn fått en brevlåda. En något skabbig låda, men så fin ändå.


Brevlådan. Med betoning på låda.

Magnus återvände till sina plikter och jag öppnade upp min mac, läste mina mail, svarade på dem, kollade mitt twitter- och facebookflöde och som vanligt lämnar de mig aldrig oberörd. Jag känner mig så hemma där. Jag fortsatte vidare ut på nätet för att leta lite jobb. Hittade inga just idag, men däremot fick jag ett jättefint intyg från min förra arbetsgivare som jag stolt kan visa upp vid tillfälle. 
Och by the way, gissa var det fina intyget kom. Jo just det. I  L Å D A N.

Klockan närmar sig kvart över tre. Jag har en dejt. Jag ska träffa Bengtsson i Eslöv vid fyratiden. Dags att ta av sig slappsärken och på med jeansen och bh:n. Och en polotröja över den förstås. Jag gick med bestämda steg till Stehags station. För jag hittar dit. Jag köpte en biljett i automaten. Resan kostar 27 skånska kronor och tar ca 7 minuter. Och som ni kan se här nedanför så är jag en vuxen enkel. Hade föredragit vuxen speciell måste jag erkänna. 

Eslöv. Torget. Hotellet. Vickis.

Saker som inte är lika.

Och mitt i allt kom lite nostalgi. Bastugatan! Finns ju på Söder i Stockholm. Puss!




Väl hemma igen somnade Magnus ca bums. Vaknade het som en kamin men frös. Magkänslan säger NEEEJ! Men en dusch och middag senare verkar hans ryggrad hålla sig uppe. Gjorde en häxbrygd till honom och han är pigg och vaken i skrivande stund. "Vad är det som river så i halsen?" undrade han nyss. "Ehh, Tabasco, älskling. Tabasco." drog jag till med. Om han bara visste vad jag hittade i skogen tidigare idag...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar