torsdag 20 oktober 2011

Höstglädje

Sent igår kväll kom Magnus hem från en hockeymatch på Malmö Arena. Och titta vad jag hittade vid min sida i morse - en rosa halsduk! Jamen rosa! Call me Pink Lady.


Malmö Redhawks stödjer Rosa Bandet.


Hösten. Jag älskar hösten. Alla årstider har sin charm tycker jag. Men det är något speciellt med hösten. Naturen exploderar i alla dessa fantastiska färger. Hon gör sig redo för ett avslut för att sedan återfödas på våren. Hon tar farväl, säger på återseende och ger oss ett magiskt fyrverkeri som för att fira av sommaren och att påminna oss om att hon kommer igen. Att inte misströsta. Välkomna mörkret och kylan. Att tända ljuset inom oss. 


Det här med svenskar och sommaren förresten. Jag tror inte jag har stött på ett mer soldyrkande folk. Jag finner det rörande när temperaturen stiger över 8°C i början på april och uteserveringarna växer som svampar ur jorden och människorna sitter invirade i filtar under värmelampor och trotsar kylan. Solen är framme, då sitter vi ute!  


Eller så kanske det är så enkelt att det är rökarna vi ser där ute.


Idag funderade jag lite löst på att putsa fönstren. Alltså jag förstår inte riktigt hur de kan bli så smutsiga när det knappt är någon större biltrafik att tala om här utanför. Inte ens mina gamla fönster "hemma på min gata i stan" var så skitiga. Fast det så klart, eventuella avgaser orkar kanske inte stiga så högt som sju våningar. Vilket iofs fungerade som en ursäkt att inte tvätta dem öht eftersom jag starkt ogillar höjder. Men det kan jag inte riktigt skylla på här dock. 


Jag avvaktade med att överföra tanken till handling och ägnade mig åt nätet. Efter att ha surfat runt en stund, twittrat och annat livsnödvändigt fick jag ett meddelande från Magnus där han annonserade att han skulle komma hem på lunchen. YES! Hinner inte fixa fönstren nu, roligare att fixa lunchmackor ju.


Och hoppsan, när sambon sen återvände till gruvan så började det "tyvärr" att regna. Kan ju inte tvätta några fönster då ju. Olämpligt helt enkelt.


Så jag fick för mig att pynta trappan och dela med mig av några detaljer här hemma istället. Och när jag smög runt i lägenheten för att dokumentera "det lilla", upptäckte jag detta. Ja, ni förstår hur jag har det. Att hitta små kärlekstecken helt apropå. Ska jag behöva stå ut med detta? Jaaa! (Och nej, jag syftar varken på sardellerna eller de svarta oliverna.)


Kärlek

Pyntad trapp.


Detaljer ur det Bengtoftska Palatset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar