torsdag 27 oktober 2011

Lund

De senaste morgnarna har vi vaknat i en regnskog, till ljudet av ett vattenfall och en massa fågelpip. En väckarspecialare som Magnus har för att vakna upp från sin sömn under den arla morgontimmen. Som en liten bonus färdas även jag ur drömmarnas värld men kan alltid återvända till John Blund fort nog innan jag hinner fundera på vad som har hänt i den verkliga världen.


Men inte idag. Jag kunde inte somna om. Herr Blund hade stängt dörren. Tre minuter efter att Bengtsson d.y hade lämnat borgen klev jag upp och insåg att det fortfarande var nattsvart ute. Jag slank i något mjukt, hittade mina tofflor, tände några ljus, slog på datorn och kollade om det var någon annan därute som var vaken. Så klart det var. Så där satt jag med en mugg rykande hett, sött kaffe och snackade med andra - frivilligt eller ofrivilligt - "morgonpigga".


Några timmar senare kände jag för att spendera lite pengar och tog den lilla, lila pendeln till Lund.




Lund. 

Borde ha valt en annan dag, en annan tid. Det var mulet, regntyngt, lågt i tak och folkfattigt på gatorna. Men jag hittade det jag skulle och återvände efter bara någon timme tillbaka hem. Blöt trots paraply. 






Hemma igen fortsatte jag att fundera på det här med manligt och kvinnligt som har upptagit mina tankar på sistone. Finns det ens något kvinnligt och manligt? Jag vet inte. Men jag tror att det finns vissa tendenser åt det ena eller andra hållet. Det somliga visar upp har inte undgått mig. Och det är nog inte meningen heller. Det är mycket intressant att studera. Jag får se vad jag kommer fram till.


Några timmar på kvällen levde jag hockeyänkelivet. Hällde upp ett glas vin, lyssnade på musik och försökte blogga. Det blev inget. Orden lös med sin frånvaro. Min uppmärksamhet pekade åt andra håll. Pratade lite med kompisar och med min kloka mor. En liten stockholmslängt uppstod.


Bryggde var sin kopp te när sambon kom hem och sen minns jag inget mer. Något svart hål måste ha slukat upp oss - eller kanske vi blev bortrövade av rymdvarelser? - för timmar senare vaknade vi i soffan och undrade var vi var. Vad i all sin dar var det i teet?


Vi fortsatte med sömnen i sängen. Och jag måste säga att det är bland det roligaste som finns att dela säng - eller förlåt, dela möbel som mamma Ingemarsson kallar det - med Magnus. Hallå där! Det är inte som ni tror nu! (Eller njo, men alltså det är inte det jag talar om nu. Fokusera.) Jag vet ju att M pratar en massa rappakalja i sömnen. Och även i vaket tillstånd... Han säger så knasiga saker. Riktigt, riktigt underhållande. Men nu har han börjat med en ny typ av nattlig underhållning. Han nynnar och klappar takten med händerna mot bröstet. I sömnen! Javisst.


Det är sällan tråkigt här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar