tisdag 6 december 2011

Ofrivillig avlyssning av dialog

Jag var så lycklig när jag vaknade i morse. Och lättad. Jag var fast i en stressdröm och fann ingen väg ut än att tvinga mig själv att vakna. Jag låg kvar en stund i sängen och var tacksam att jag var tillbaka i mitt verkliga liv. När pulsen hade gått ner hasade jag mig upp och mötte dagen.


Jag bestämde mig för att göra en liten paus i mitt sökande efter arbete - där jag för övrigt hade haft ett jobb för längesen om jag vore en medicinsk sekreterare, verkar vara stor efterfrågan av dessa i det skånska länet - så jag åkte in en sväng till Lund. Ville bl. a köpa några julkort. (Kan upplysa er om att jag naturligtvis kom hem med lite mer än så. Men bara lite. Och nu lämnar vi det.)


I Stockholm när jag åkte med tunnelbanan hade jag alltid musik i öronen för jag stod inte ut att höra människors evinnerliga prat som av någon anledning alltid gjorde mig irriterad. Fan vad mycket strunt folk pratar. Och högt och tydligt dessutom så att man inte kan värja sig utan måste lyssna. Mot sin vilja.


Men jag har märkt att jag inte är så benägen att lyssna på musik när jag är ute och går längre. Jag tror att det har att göra med att miljön är ny för mig och känner det nödvändigt att läsa av min omgivning med både syn och hörsel.


Detta har medfört att jag nu faktiskt tycker att det rätt kul att höra vad andra pratar om. På tåget till Lund satt en kille och en tjej bakom mig. Såg dem aldrig men jag gissar att de var någonstans vid 18-årsåldern.


Han, trevande: "Du har väl pojkvän nu?"
Hon, övertygande: "Nää."
Han, förvånad: "Men är inte du tillsammans med Daniel?"
Hon: "Vi var tillsammans i åtta månader, eller jag menar ett år och åtta månader."
Han, nyfiken: "Vem var det som gjorde slut?"
Hon, osäker: "Han, eller alltså jag menar han gjorde slut först, men sen ville han ha tillbaka mig men då hade jag ju träffat Fredrik." 


En kort paus och tjejen fortsatte med att informera killen: "Jag är glad att jag inte är tillsammans med Danne längre för han var alltid en sån som ångrade sig och höll på."


Han, åter igen trevande: Så... du och Fredrik har det bra ..?"
Hon, tvärsäker: "Nej nej, vi var bara tillsammans i två månader."


Hon igen, tydligt intresserad: "Du då?"
Han, cool: "Äh, jag chillar." 
Hon, tillrättavisande: "Är inte du tillsammans med Sara?"
Han, smått chockad : "Känner du Sara?"
Hon, nöjd: "Jaja, hon går i min klass."
Han, obekväm: "Gör hon?"
Hon, undrande: "Ja, visste du inte det?"
Han, överslätande: "Äh, vi är inte tillsammans längre men du kan väl hälsa henne från mig. Eller nej, gör inte det, hon hatar nog mig. Men jo, hälsa henne för hon hatar mig ändå."
Hon, retsamt: "Varför skulle hon hata dig, har du varit dum mot henne?"
Han, nollställd: "Hehehe, hahaha, fniss fniss fniss..."
Hon, uppriktigt nyfiken: "Har du varit dum mot henne?"
Han, på andra tankar: "Kan inte du och jag ses på en bio eller nåt snart?" 
Hon, envis: "Varför skulle Sara hata dig?"
Han, uppe i det blå: "Vi skulle kunna käka nåt innan?"
Hon, irriterad: "Jag ska hälsa Sara från dig och nu måste jag gå av, hej då."


Tjejen och jag gick av samtidigt. Hon var märkbart störd. Killen satt kvar. Och fortsatte mot Malmö antog jag.




På väg till Åhléns där jag tänkte utnyttja de sista slantarna jag hade kvar på mitt presentkort, gick jag förbi en delikatessaffär som hade några färska varor ute, trots den nära nollgradiga kylan. Vackert.


Jag vill på intet sätt lägga några som helst värderingar
och vill inte ge er barnförbjudna idéer,
 men är det inte en palsternacka i lådan
som är lite väl pigg?

För att använda en klyscha så gick jag gata upp och gata ner. Gata hit och gata dit. Tittade noga i varje butiksfönster. Gick in i vissa. Alltså inte in i fönstren utan snarare in i själva butikerna. Bara så att vi har det klart för oss.

När jag kände mig färdig återvände jag till stationen och såg för första gången något helt galet! Trots att jag har gått förbi kontoret flera gånger så var det inte förrän nu jag verkligen såg vad det stod. Läser jag rätt?  Färs? Och frosta? Sparbank? Har jag hamnat i Pannkakslandet? Mumindalen? Smurfbyn?


Färs & Frosta Sparbank mina damer och herrar.
Jag upprepar: F Ä R S och F R O S T A.
(Sparbank)
(Bank)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar