söndag 22 april 2012

Morrhår och ärtor

Som de flesta av er knappast kunnat undgå så lever min sambo och jag med Doris, en hittekatt som sedan februari i år förgyller vår tillvaro. Hon är en tillgiven, pratglad och lekfull kattdam i sina bästa år som är, i likhet med de flesta andra katter, väldigt bra på att vila.


Eftersom hon flyttade till oss i vuxen ålder har vi inte känt till hennes tidigare matvanor och har därför prövat oss fram.


Det är dumt att jämföra katter med varandra eftersom de är lika mycket individer som vi människor men jag är så van vid att katter inte gillar kattmat. Kanske låter märkligt men i arton år levde jag med kejsarkatten Sir Pickles, må hans morrhår kittla gudarna under fötterna, och han vägrade att äta kattmat. Ända sen han var liten kattvalp. Han åt visserligen torrfoder, tack och lov, men blötmaten gick inte alls att äta. Jag provade alla smaker och sorter att ge till honom, men icke.


Så det har jag haft i åtanke när jag köpt mat till Doris. För visst vill man ha lite variation i livet, tänk er själva att bara sitta och tugga i sig knäckebröd hela tiden. Utöver torrfodret han jag egentligen bara köpt burkar med tonfisk till henne. För det tyckte Pickles om.


Men så har vi börjat bli lite vågade och faktiskt köpt små förpackningar med mat avsedda för just katter. Det har gått bra. Jag har häpet sett på när hon med god aptit ätit upp allt och slickat tallriken så ren att man efteråt kan spegla sig i det lilla fatet. Yes! En katt som gillar kattmat?!


I morse var Magnus oväntat tvungen att åka in till Eslöv en snabbis pga jobbet. Innan han hann stänga dörren efter sig ropade jag efter honom att han kunde passa på att köpa lite mat till Doris när han ändå var där. Jag hade sett att det hade börjat sina på hennes hylla i skåpet.


Knappt en timme senare kom sambon tillbaka med en icakasse med både det ena och det andra men mest med mat till katten. Jag höjde på ögonbrynen när jag såg vad han hade valt för smaker. Bl a kalkonfrikassé med grönsaker. Frikassé? Grönsaker? Är detta kattmat verkligen?


Skeptiskt la jag upp en sked i hennes matskål och ställde ner det på golvet. Det här går aldrig.
Men Doris var ivrig och slängde sig genast över sin frukost och åt upp det hon hade fått. Hon tjatade högljutt på mer. Förvånat gav jag henne resten av det som fanns i den lilla burken och berättade med uppspelt röst för Magnus att frikassén var en succé! Han gjorde gjorde "tummen upp" men verkade inte riktigt förstå uppståndelsen. 


Doris kom in till vardagsrummet och tvättade sig belåtet om munnen. Hoppade sedan upp på kanten av soffans ryggstöd och spann lyckligt.





När jag gick ut i köket igen såg jag att matskålen var fläckfri. På golvet alldeles bredvid låg en liten prydlig hög med små ärtor.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar