söndag 21 juni 2015

Dagen efter midsommarstången

Jag och Magnus firade årets midsommarafton i Halland. Vi besökte min far, hans fru, samt den portugisiska vorstehhunden Sara. 

Doris stannade hemma och hade föräldrarfritt (eller som hon uttrycker det, barnfritt, då hon anser att vi är hennes barn). Katten tror att vi inte har märkt att hon har haft fest men det finns tydliga rester av serpentiner, grädde och halstrad öring. Aristocats-dvd:n var kvar i spelaren. Dessutom fanns det fjädrar utspridda här och var.

Tidigt igår morse steg vi upp för att komma i tid till det utlovade förmiddagsfikat. Eller nja, jag skulle inte vilja påstå att jag steg upp. Jag hade under torsdagskvällen utvecklat ett avancerat fel på ryggen som förvärrats under natten så jag snarare stjälpte ut ur sängen på det vis jag misstänker att en späckhuggare skulle ha gjort. 

Det var så pass illa att min sambo var tvungen att hjälpa mig att trä strumpor på mina fötter och knyta mina skor. I nöd och lust.

Vädret var som utlovat, regnigt och snålt med plusgrader. Uppe på Hallandsåsen fanns inga tecken på att vädergudarna skulle ha gjort några undantag för andra sidan länsgränsen.

Regnigt på båda sidor Hallonsåsen.


Väl framme hade min rygg förbättrats avsevärt. E6:an tycktes haft en god inverkan (invärkan) på min länd. Efter cappuccino och himmelskt god nybakad kaka begav vi oss ut för att finna midsommarambiancen. Målet var att se minst en midsommarstång. Företrädesvis med glada hallänningar som med blomster i sina hår hoppar likt grodor omkring den.

Under tiden upptäcktsfärden pågick stannade vi till hos närmaste bonde för inköp av jordgubbar från Långås (rekommenderas!). Även ett besök hos Ugglarps grönts gårdshandel (rekommenderas!) där små tomater och basilika av varierad färg inhandlades för vidare färd, med Stehag som slutdestination.

En ypperlig lunch intogs på Särdals kvarn (rekommenderas!) där jag fick tillfället att njuta av en delikat räksmörgås i en härlig miljö.

Särdals kvarn.


Vi stannade därefter till vid havet. 


Långasand.


Vad gäller midsommarfirandet var det inte överdrivet mycket aktivitet där ute. Vi såg några midsommarstänger men ingen hade bemödat sig att resa dem. Antagligen på grund av uteblivet intresse.

Vilande stång vid Långasand.


Men skam den som ger sig. Vi fann en erekt midsommarstång på Falkenbergs Hemvärnsgård. Där fanns bland annat kaffeservering, lotteri (någon i familjen vann för övrigt en rökt fisk av något slag), fiskdamm och straffsparkslek. Det fanns några tappra picknickare med paraply som satt på filtar och fikade. Men just kring huvudpersonen var det glest.

En allena stång under dramatisk himmel.


På kvällen fick vi så äntligen vråla stämningsfullt i valfri stämma. Vi hyllade Jansson och hans frestelse. Vi hedrade matjesillen. Vi sa tack till färskpotatisen.

Absolut svensk midsommar.

Halländska bär.

Timmarna vid midsommarbordet fylldes av snack, skratt och samvaro av det mest trevliga slag. Det var tillbakablickar, framtidsplaner och just nu-reflektioner. När det inte fanns plats för mer ädel och andlig spis bröt vi taffeln. Den friska kvällsluften och önskan om att skaka ner sillen till de nedre regionerna gjorde vi Sara sällskap på hennes aftonpromenad. Naturen var underbart vackert. Lummigt och grönt. Lugnt och stilla.


Katt från närbelägen bondgård höll oss sällskap hela vägen.
(Vi vet nu att det han var utsänd av Doris för att hålla koll på oss.)



Skymning.


Efter en god natts sömn och en frukost som liknade ett hotells dito åkte vi på än mer sightseeing i detta vackra landskap. Första anhalt var Hagbards galge, en fornlämning från bronsåldern som består av fyra bautastenar. Det finns en sägen, men den får ni ta reda på själva om ni är nyfikna.


Mina damer och herrar, låt mig få presentera
Hagbards galge.


Sedan stannade vi till på en av jordens många vackra platser, Knobesholm.


Knobesholm.

Tunnbinderiet i Knobesholm.


Innan vi var redo för lunch besökte vi ännu en plats, nämligen Spenshult. Där finns ett vackert beläget sjukhus, eller snarare fanns, det råder ingen sjukvårdsverksamhet där idag. Men byggnaden står kvar, det ser nästan ut som ett slott. Miljön är väldigt rogivande och vacker. Men där finns också en bit skog som förde tankarna till The Blair Witch Project. Ett perfekt scenario för en skräckfilmsinspelning.

Ser ni det enda lilla lövet?



Vi sa adjö och på återseende efter ett skrovmål på en asiatisk restaurang som inte såg mycket ut för världen men där maten smakade sagolikt gott. Det var generöst tilltaget så vi fick alla med en doggybag hem, eftersom ingen av oss, hur god viljan än var, kunde äta upp. Pappa med tillhörande fru, hund och matlådor åkte åt ett håll medan jag med tillhörande chaufför, lätt packning och matlådor åkte åt ett annat.

Vänta nu, ni undrar givetvis hur det har gått med min rygg. I morse vaknade jag med ryggen lika däran som igår. Men efter att blivit insmord med Voltaren och suttit på en besynnerlig kudde med piggar, lättades det onda. 

Det är så tråkigt att tala om krämpor. Dessutom efter att ha upplyst er om åkommor av annat slag i mitt förra blogginlägg så jag ska inte mala mer om detta. Jag är tip top. 

Slutligen hoppas jag att ni har haft en lika trevligt helg som jag.

Glad sommar!

2 kommentarer:

  1. Nu har jag röstat på din blogg på Besökstoppen! Hoppas du vinner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla! Roligt att du gillar min blogg.
      Hoppas du får en trevlig sommar!

      Radera