torsdag 4 juni 2015

Dansk skalle. Eller fransk?

Vaknade illa till mods i morse. Kunde inte riktigt sätta fingret på var den lilla oroliga klumpen i magen möjligtvis kunde komma ifrån men antog att den härrörde från gårdagsaftonen.

Sent igår kväll satt jag tillbakalutad framför TV:n och tittade på dansk krimi. I en scen drack de rödvin ur snygga glas. Gott! Jag började genast fundera på om vi hade något rödtjut hemma. Så var inte fallet. Efter en stund kom jag ihåg det där glaset med vin som jag köpte på Systemet för inte så längesen. Minns ni? Ni förstår, jag drack det aldrig då.

Jag lossade varsamt locket, sniffade på det och tog en försiktig klunk. Förväntningarna var inte höga på vinskvätten men jag tänkte att det var ändå en fransk Merlot. Vinet doftade av gummi och smakade ångest. Ett tips, ni behöver inte slösa er sista tjuga på det där, hur fiffig idén än är.

När kvoten för antalet styckade danska kroppsdelar för länge sedan nått sin gräns och halsbrännan var ett faktum efter det så kallade vinet, som jag var oförmögen att dricka upp, letade jag efter fjärrkontrollen för att stänga av eländet. Efter tio stirriga minuter hittade jag den till sist under Doris som med irriterad och nyvaken blick undrade vad fan jag höll på med när jag rotade under hennes mage för att avlägsna manicken. Var vänlig låt bli.

Min slutsats är att makabra mord i kombination med jäst druvsaft där frukten mest sannolikt trampats av en fransk suicidal ballongartist med extremt dålig fothygien inte är att föredra om man morgonen efter vill vakna glad och bekymmersfri som en lärka.

Jag tog en promenad genom byn. Ville skaka av mig obehagskänslan. Solen sken. Faktiskt. Uppehåll. Faktiskt. Dock fortfarande kraftig blåst. Jag noterade att det i många trädgårdar sattes upp partytält. Förmodligen något med studenten att göra. Hoppas inte tälten blåser bort.

När jag kom hem igen stötte jag på grannen. Fastighetsskötargrannen. Han och hans fru renoverar Nisses gamla lägenhet så att den blir fin och fräsch till nästa hyresgäst. Vi språkade lite. Han pratade om dörrstopp, skruvar och tomhylsor. Plötsligt rusar fru Fastighetsskötargranne ut med yviga gester och utbrister: "batteri piip piip, batteri piip piip!" Jag gissade att det var dags att byta batterier i någon sorts viktig golvläggarfilidäng och lämnade dem åt deras arbete för att gå upp till mig.

Jag kände hur kaffesuget hojtade till. Bäst att stilla begäret innan jag satte igång att baka bröd som jag under promenaden bestämt mig för att göra. Det gick inte helt felfritt. Först hade jag glömt att hälla vatten i vattenkokaren. Som tur var signalerade näsan tidigt att det luktade konstigt från spisen. Jag aborterade genast torrkokningen innan någon större skada var skedd och fyllde på med vatten. När jag sedan hällde det kokande vattnet i filtret insåg jag att jag glömt att lägga i det malda kaffet.

Efter flera försök att få till stånd en kopp java inledde jag brödbaket. Det började bra. Men när jag skulle sätta in plåten i ugnen konstaterade jag att det var meningslöst eftersom den var kall.

Jag satte med ett kontrollerat lugn på ugnen. När den lilla lampan efter ett tag slocknade med ett klick gjorde jag mig beredd att för en andra gång föra in plåten med det ogräddade brödet i ugnen. Jag hejdade mig. Jag upptäcker att jag inte bara råkat sätta den på alldeles för hög värme, utan även på grillfunktionen.

Trots sju bedrövelser och svåra år blev brödet lyckat. Även kaffet blev utsökt ska jag tillägga. Jag skyller min virriga skalle på skakig sömn till följd av dansk psykopatmördare under dygnets sena timma. Eller arla, beroende på hur man ser det. 

Undrar om det är detta som kallas för dansk skalle. Eller har jag råkat ur för en fransk skalle?


Söt. Dock ej lämpad för torrkokning.


2 kommentarer: