tisdag 2 juni 2015

Utomjordisk djurtransport

Jag bor i en mellanskånsk by. Ett minimalistiskt järnvägssamhälle. Det vet ni redan. Vad ni emellertid inte känner till är att det förkommer märkliga företeelser här. Låt oss kalla dem för fenomen. Oförklarliga sådana.

Redan när ni kör in i den lilla bosättning som utgör Stehag anar ni att det kan vara Sveriges motsvarighet till Area 51.

Foto: Magnus Bengtsson
(Observera UFO:t på skylten.)

Innan jag fortsätter på den inslagna vägen vill jag ge er en bakgrund till dagens blogginlägg.

Som på de flesta platser runt om i landet finns här gott om utekatter, men inte bara det - vi har även en större mängd utehundar. Oftare än vad jag anser vara normalt läser jag i en dedikerad facebookgrupp för stehagsbor, hur folk efterlyser ägare till vovvar som de finner på sina tomter och lite var annanstans i omgivningarna. För att uttrycka det rättframt, det kryllar av hundar som lunkar fritt.

Detta leder samtidigt till att det i samma facebookgrupp talas vidlyftigt om bajs. Företrädelsevis hundbajs. Invånarna uttrycker sin irritation, för att inte säga ilska, över hundägare som inte plockar upp tarmtömningen efter sina djur. 

Jag för min del ser inget konstigt i att det ligger högar med bajs från hundar av varierad storlek lite här och var. Otrevligt, ja. Förvånande, nej. Det beror inte på att ägarna är lata och saknar förstånd utan snarare det faktum att hundarna springer omkring i byn utan översyn. (Vilket förvisso kan vara ett resultat av ägarnas oförstånd.) Hundägarna är inte med för att plocka upp avföringshögen helt enkelt.

Vad gäller katterna som smyger omkring är jag personligen inte störd över detta. Jag kan katter. Jag talar deras språk.

Men hundarna däremot. De låter arga när de skäller och jag föreställer mig hur det vattnas i munnen på dem medan de planerar att sätta tänderna i mig. 

Som barn var jag hundrädd. Det är jag inte längre. Men reserverad. Jag vill inte möta en lösdrivande dödsmördarhund. Helst inte en liten bichon frisé heller för den delen. Om jag inte känner hunden i fråga vill jag att den ska vara kopplad. Sen spelar det ingen roll om ägaren lovordar att Snutteplutten är den snällaste hunden på jorden.

Till alla hundägare som tänker som Snuttepluttens matte/husse vill jag helt kort utbilda er i ämnet. I de flesta fall går inte hundrädsla att förklara. Det är som fruktan för exempelvis öppna platser, ormar eller hissar. Det är en fobi, dvs en stark rädsla, som (oftast) saknar saklig grund. Det hjälper inte att ni säger att lilla Fifi är ofarlig. Den som är rädd för din hund kommer inte lita på vad du säger.

Hoppsan. Nu har jag frångått det ursprungliga ämnet. Jag ber om ursäkt, det var inte hundbajs och kynofobi jag ville fokusera på, utan närvaron av extra terrestrialer.

Ni vet hur djur är känsligare för konstigheter är vi människor? De känner av fara långt innan faran själv bestämt sig för att vara farlig. Vi å andra sidan bjuder faran på kaffe och sju sorters kakor, oförstående om varför den med ett jokerleende håller en blodig motorsåg bakom ryggen. 

I Stehag lurar något ondskefullt för här flyr djuren titt som tätt. Det är inte bara hundar och katter som avviker från sina hem utan även kossor! Och höns! Jag tror att en häst har rymt vid något tillfälle. 

Jag kan inte nog beskriva min innerliga förhoppning om att inte grannens pytonorm anar den utomjordiska aktivitet som tycks råda och får för sig att rymma via rören som leder till vår toalett.

Om vi innan vi slutar för idag ägnar en hastig blick på Google Maps ser vi något egendomligt. Som vi bara kan se från ovan. För på marken finns inte fältet! Både Magnus och jag har letat efter det. Finns inte!

Det står helt klart, bortom allt rimligt tvivel, att detta måste vara en
landningsplats för tefatsliknande höghastighetsfarkoster från yttre rymden
 som kommer hit för samla in alla djur som bor i Stehag med omnejd.
I synnerhet hundar.


En annan förklaring är förstås att djuren hatar sina ägare.


4 kommentarer:

  1. Magnus får nog ta på sig glasögonen då
    http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6nneholms_mosse

    SvaraRadera