torsdag 30 juli 2015

Makeriet och valpen

Ännu en natt med god sömn, ännu en fridfull morgon med frulle på sängen - som denna gång förgylldes av ett telefonsamtal från min far angående ett spännande event som jag inte avser att avslöja för er riktigt än.

Efter en lång stressfri förmiddag stövlade jag ut på stan. Mina steg gick mot Gamla Stan i allmänhet och en specifik butik i synnerhet. På Köpmangatan 14 finns en fantastisk liten inspirationsberikande shop som heter Makeri 14. Okej, jag erkänner, jag är en smula jävig eftersom det är en kär vän som innehar denna underbara affär - men, jag lovar, den är väl värd att besöka. Det är liksom som en pysselaffär. En massa garn i härliga färger och kvaliteter. Jag som inte på något sätt är en handarbetare blir alltid sugen på att börja sticka en tröja när jag befinner mig i lokalen. Kanske gör jag det en vacker dag. Där finns även en hel del annat till livs som exempelvis piffiga pennor, papper samt övrigt knep och knåp. För att inte tala om de underbara bag-all-produkterna skapade av systern till min Makeri 14-väninna. Har ni vägarna förbi råder jag er att gå in. Ni vill aldrig gå därifrån.

Efter att vi stått och samtalat en stund avlägsnade jag mig med påse fylld av lycka. Vi skulle komma att ses snart igen. Nämligen redan samma kväll.

*****

Således, några timmar senare färdades jag medelst buss genom stan mot Söder. Det var första gången jag skulle se både den nya lägenheten och den nya hunden, Morris. När jag klev av bussen ösregnade det. Som tur var gick jag först åt fel håll och blev därmed avsevärt mer dyngsur än vad som var nödvändigt.

Strax efter min ankomst blev det ett pådrag av sällan skådat slag. Alla möjliga utryckningsfordon stressade till kvarteret. Kunde det verkligen ha med mig att göra?


Jag var oskyldig.


Efter trevliga timmar med läcker mat och intressanta diskussioner var det dags för både Morris och mig att dra oss tillbaka. Valpen la sig tätt intill husse för att sova, men lät mig först ta en bild av honom.


Morris the yorkie. Söt som sockervadd.


Eftersom jag kände att det inte riktigt var min plats att lägga mig i Morris husses knä tackade jag för mig och gick ut i natten.



God natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar