söndag 5 juli 2015

Tordön

Vad är det som genererar radio-, ljus-, UV-, röntgen- och gammastrålning? Alltså allt på samma gång. På ett bräde. Jo, blixten. Detta till följd av elektriska urladdningar i jordens atmosfär - kallad åska.

Denna urladdning skulle jag inte ha något emot att uppleva ungefär nu.

Vi svenskar är väldigt kinkiga när det kommer till vädret, jag vet det. Vi är så överdrivet känsliga. Antingen är det för kallt eller så är det för varmt. Det ska ju vara lagom! 

Ska vi gnälla offentligt får det i varje fall inte vara över värmen. Det får man inte göra som nordbo. Det är visserligen inte lag på det. Än. Men det är en rekommendation. 

Om jag måste välja föredrar jag kyla. Det är lättare att klä på sig för att hålla värmen än det är att hålla sig kall när det råder värmebölja, som jag har upplevt de senaste dagarna. Jag kan gå omkring hur naken som helst, jag blir inte svalare för det. Och jag kan ju inte ta av mig huden. Ser bara dumt ut att sitta där, iförd endast mitt skelett. För att inte tala om hur löjligt det skulle se ut om jag sen av misstag skulle sätta på mig huden bak och fram.

Okej, det är klart att jag skulle stå ut om jag befann mig under en parasoll på en delikat liten ö med vita sandstränder. Höra vågorna slå in mot playan och känna vinden i mitt hår (jag syftar här på motvind då medvind resulterar i mittbena på bakhuvudet vilket kan vara det mest osexiga som finns). Vid min sida har jag en hink Long Island Iced Tea där jag inte sparat på iskuberna som givetvis är formade till diverse tropiska frukter. Alltså inga kuber då egentligen. 

I det scenariot är 33°C en baggis.

Men om man som jag sitter i mitten-mitten av Skåne är det inte komfortabelt. Alls. Då är det tur att jag har min fina snäcka som jag för ett antal år sedan hittade på Kipepeo Beach, någon timmes bilfärd utanför Dar es Salaam. När jag håller i den förs jag tillbaka till dagen jag såg den spolas upp på stranden. Det var en härlig dag. Det fläktade skönt. Min vän och jag njöt av en ledig dag i vårt annars späckade arbetsschema.


När jag håller snäckan mot örat hör jag Indiska oceanen.
Det svalkar mitt sinne.


Annars har min dag i stora drag varit en kopia av gårdagen, dock utan vacker aftonsång.

För att avsluta där jag började - åskan. SMHI skvallrar om regn och åska i natt. I alla fall över Skåne och min ögonblickliga reaktion är hurra! 


Vädret i Stehag.


Likt min något nördige sambo har jag med spänning (haha!) följt det tyska åskvädret, eller det tyska mega-kaos-dunder-super-ovädret som jag skulle ha uttryckt det om jag vore en kvällsblaska.

Vet ni, det ser ut som om det drar hitåt. Det har under dagen långsamt, men stadigt, rört sig i nordöstlig riktning. Vågar jag hoppas?



Tyska åskan.



Eller så fortsätter tyska åskan bara rakt upp över Danmark och Norge. Den som lever får så. En annan möjlighet är att jag har alldeles för mycket fritid och ägnar oroande mängder tid år vädrets makter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar