måndag 7 december 2015

(B)loggbok - dag 3


Avresa: Gasthof Löwen, Oberrimsingen, Baden-Würtemberg, Deutschland 
Klockslag: 08:30
Temperatur: 8°C

Lunch: 14:00, Le Dojon, Allier, France

Bensträckare/kisspaus: 
10:00, Aire de Besançon-Champoux
13:05, Aire de Chèvres
16:00, Aire de Manzatt

Fika: 11:00, Aire de Dole Audelange

Ankomst: Logis Relais des Monedières, Seilhac, Corrèze, France
Klockslag: 17:45
Temperatur: 12°C

Antal km: ca 644



Roadtrip, etapp 3.



Efter ännu en god natts sömn var det dags att bege oss vidare genom Europas vidder. Vi möttes tidigt av ett vidunderligt landskap med sol och trollskt dis där vi kunde föreställa oss älvor som dansande lockande. En bit bort såg vi de snöbeklädda topparna i Alsace.

Vi lämnade Tyskland bakom oss, åkte på bron över Rhen för att inom kort hamna på den franska sidan om floden. Strax möttes vi av en ointresserad gendarm med butter uppsyn. Uppenbart föga angelägen om svenskreggad Gusten.



Floden Rhen.


Efter ett tag valde Gusten med passagerare att vika av från motorvägen för att låta oss få uppleva den franska landsbygden. Det skulle ta en timme längre, men ingen av oss hade ju någon tid att passa. Vi ångrade oss inte, det var sagolikt vackert. De lurviga korna tittade förstrött på oss när vi susade förbi. Jag kunde inte låta bli att undra om de var medvetna om den härliga miljö med dess fantastiska utsikt de gick omkring och betade i. 

Omgivningarna var som en utsökt oljemålning. Själavårdande. Vyn var varierande och vi blev aldrig uttråkade, tvärtom, vi upphörde aldrig med våra superlativ. När vi hade kört en stund råkade vi hamna i det lilla samhället Le Donjon där vi hittade ett enkelt och halvstökigt hak som serverad lunch. Vi var osäkra på vad som stod på menyn och förstod inte allt vad servitrisen sa så vi tog det säkra för det osäkra och tog en biff med pommes frites som slank ner utan större problem.



Lunchhak i ett enstjärnigt hotell på den franska landsbygden.


Intill staden Vichy anslöt vi oss på motorvägen igen och Gusten ökade hastigheten. Han kände väl hur passagerarna började krokna som ostbågar och ville komma fram till hotellet.


Gusten. Hedersknyffel.


Som en trogen medhjälpare till Gusten har vi allas vår Elsa. Elsa är en GPS. Hon har en trevlig röst, ibland nästan förförisk. Jag gillar henne men Gusten uppfattar henne tidvis som ganska tjatig. I början av vår resa blev jag bekymrad flera gånger då hon talade om för oss att någon föll i vägen. Jag såg aldrig någon göra detta, men förstod att det måste vara allvarligt. Ända till det gick upp ett liljeholmens och jag förstod att hon ville säga följ vägen.

Ett annat uttryck som aktiverat mina geniknölar är när Elsa säger tagan drafarten. Vad i hela friden menar hon? Well, idag blev jag varse. Tag andra avfarten.



Elsa. Tjänstvillig med enstaka milda talfel.


Ankomsten till hotellet kom en smula senare än vad vi ställt oss in på. Elsa godtog inte de inmatade koordinaterna och körde fel. Fast hon hävdade bestämt att hon kört rätt. Nåväl, ingen ville bråka med henne så vi höll tyst.

Klockan halvåtta hade vi ett bord bokat och vi samlades vid ett dukat dito. Jag ville prova på något typiskt för trakten. Det resulterade i en trerätters meny. Förrätten var någon sorts röra av gåsfärs, en skiva varmt bröd med knaprig kant och en väldigt surt inlagt cornichon. Som givetvis passade förträffligt med gåsen.

Till huvudrätt ett frasigt anklår med potatispuré och en kålboll. Typ. Som närmast kan liknas vid en svensk kåldolme. Fast kanderad. Som ankans lårben ungefär. Efter detta en ostbricka. Jag sköljde ner allt med ett rött vin från trakten. Jag genomlever i skrivande stund en omfattande fransk matkoma. 

När jag ögnade igenom menyn på nytt blev jag väldigt lättad över att kalvhuvudet inte var med i en av mina tre rätter.

Sist men inte minst, den sedvanliga rumsbilden.



Lägg märkte till väggtelefonen. Med nummerskiva. Snurr-snurr.
Och notera även korvkudden. Den kommer att göra
susen för nacken...



Har ni av någon outgrundlig anledning inte läst de föregående dagarna på min (B)loggbok är det en enkel sak att klicka in er på dag 1 och dag 2.

À tout à l'heure!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar