söndag 13 december 2015

Heliga Lucia

Det är inte bara tredje advent idag, det är även den trettonde december. Dagen vi firar Lucia. Det är egentligen en smula besynnerligt att svenskarna högtidlighåller minnet av jungfrun, martyren och helgonet Lucia från Syrakusa på Sicilien. Hon är helgad inom den romersk-katolska och ortodoxa kyrkan. Men vad jag vet brukar inte protestanter ägna sig åt helgondyrkan. Men jag gissar att det kommer sig av att Lucia kommer med ljuset i vårt svenska mörker. Som en förfest inför tomten och Kalle Anka.

Nåväl, jag har inte direkt någon julkänsla. Har de senaste dagarna spenderat min tid i cirka 20°C. Inte en adventsljusstake så lång ögat kan nå. Men å andra sida har varje samhälle med självaktning en ordentlig ljusslinga vid varje in- och utfart där det står "Boas Festas" i neon. Och självklart har alla den klättrande tomten på sina terasser eller fasader så helt bakom julflötet är jag i och för sig inte.


Tomten på terassen mittemot min.

På förmiddagen drog jag till loppmarknaden i Fuzeta. De hade en hel del att erbjuda - allt från gamla rostiga kapsyler, till vissna krukväxter och kanoner. Själv hittade jag inget men hade roligt medan jag insöp loppisluften.

Loppis.

Loppis.

Loppistomte med uppblåsbar kostym.


Prima loppiskristallampor.


När fötterna var trötta satte jag mig och beskådade utsikten en stund. Tog in dofterna. Kände lugnet.


Stranden i Fuzeta.

När jag kom hem igen blev jag bjuden på lunch, en utsökt caldo verde. Det är en grönkålssoppa som de äter mycket av här i Portugal. Förutom grönkålen simmar även lök, vitlök och potatis omkring, toppat med lite olivolja. Som en glad överraskning ligger några skivor av chorizo på botten av skålen. Till detta ett glas kall Super Bock. Öl alltså.

Nu vill jag återkomma till där jag började, nämligen med Sankta Lucia. Portugal firar inte Lucia. Förutom just i Santa Luzia där jag, som ni vid det här laget vet, befinner mig. Lucia är byns skyddshelgon och firas varje år detta datum. Ett högtidligt tåg av människor gick genom de trånga gränderna. Det hela avslutades med ett fyrverkeri från den lilla kyrkans tak.


Prästen med rökelsekaret.
Doften av olibanum var påtaglig. Jag älskar olibanum!


Inte helt olikt det svenska Luciatåget.
Fast ändå ganska.


Hederspersonen och beskyddare av byn;
ljusbärerskan Lucia.


Min ambition var att stanna kvar till fyrverkerierna men det blev snabbt kylslaget, luften är kall när solen gått ner så här års. Dessutom påkallade blåsan min akuta uppmärksamhet att jag beslöt mg för att strunta i pyrotekniken och gick hem istället. Lyckligtvis hade jag tur, när jag lättat på trycket och klev ut på terassen satte finalen igång.

Till Sankta Lucias ära.
Ljuset som lyser upp i mörkret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar