Nedräkningen fortsätter

Blev varse om att vår regering vill kunna stänga Öresundsbron när andan faller på. När den "inre säkerheten hotas" av asylsökande människor som flyr från krig, helvete och en jävla misär. Jag tänker inte orda så mycket om den saken mer än att jag tycker det är en absurd tanke. På så många plan. Inte minst av helt egoistiska skäl, jag är nämligen beroende av den i min absoluta närstående framtid. Men Gusten har lugnat mig, han säger att de oroliga figurerna som darrar i sina skor inte kommer att ha en möjlighet att stänga den. Inte den här veckan i varje fall.

Vem Gusten är? Förstår att ni undrar, jag har aldrig nämnt honom förut. Jag kommer att återkomma till Gusten vid ett senare tillfälle. Samtidigt kommer jag även att presentera er för Sara och Elsa.

Som ni kunde läsa tidigare idag var jag inne en sväng och snurrade runt i Malmö. Det rådde ett kompakt lugn. Stan har sett livligare dagar än idag för att uttrycka det lågmält. Ingen julrusch värt namnet. Vilket passade mig alldeles utmärkt. Jag kunde i lugn och ro röra mig på stan och dess butiker. Julsånger sjungna av Michael Bublé var mest poppis bland affärsidkarna.

På Stortorget fastnade kung Karl X Gustavs
blick på den ståtliga granen.

Malmös finaste husgavel.

För övrigt fortsätter nedräkningen. Ni hänger väl med? Klart ni hänger med! Herregud, vad kan ni annat göra?

Nedräkning.
T-minus 1 dag, 12 timmar, 6 minuter.