fredag 12 februari 2016

Efterdyningar

Ni undrar givetvis vad jag sysslat med de senaste två veckorna. Hur har jag tillbringat mina dagar och nätter sedan jag återvänt till Skandinavien efter mina åtta veckor i de mer sydligare delar av Europa? Den del där Europa faktiskt tar slut. Well, förutom att hoppa jämfota av glädje över att återförenas med Magnus och Doris, har jag sovit en hel del. Jag sover längre på morgnarna nu än innan jag for. Jag har alls ingen aning om varför. Kanske tröttar den nordiska luften ut mig. Eller så tråkar den ut mig. Möjligtvis är det bristen på antal soltimmar. Kroppen vill bara sova eftersom hon tror att det pågår ständig natt.

Att vara tillbaka hemma i vardagen är både underbart och i viss mån efterlängtat, men samtidigt en smula "jaha, och nu då?". Inspirationen och energin som jag förväntade mig uppleva bums, dröjer. Men jag anar hur de börja spira inom mig. Jag hör hur de pockar på min uppmärksamhet. Och er uppmärksamhet. Jag känner hur knopparna längtar efter att brista. Och ja, jag är medveten om hur semi-karin-boyansk jag låter nu.

Sedan jag kom hem har jag gjort allt jag kunnat för att få stanna kvar en stund i Portugal, och i Spanien med för den delen. Jag har köpt allt iberiskt jag kommit över. Tomater, apelsiner, jordgubbar, serranoskinka och vin. Det sistnämnda var det enda portugisiska jag hittade.

Varför finns det inte fler portugisiska varor här uppe? Spanien, Italien och Grekland dominerar med sina oliver, olivoljor, ostar, kaffe, viner, et cetera. Jag ser det som att Portugal är i en högre liga och därför inte bryr sig om att flörta in sig hos våra bleka svenska livsmedelshandlare som tror att en holländsk låtsastomat smakar som en riktig. Som tror att oliver bara ska smaka salt och vinäger. Som tror att apelsiner ska smaka lika surt som rö.. räven sa. 

Min åsikt är givetvis i högsta grad subjektiv. Inte det minsta bitter. Trots tonen.


Portugal. Om oliverna själva får välja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar