söndag 22 april 2018

Road trip - Baltikum, resterande dagarna + resumé

Jo, det blir så. Jag kör ihop de resterande 3 dagarna, som avslutas med en sammanfattning. Häng med, ni vill inte vara utan. Det tar inte lång tid, det är mest bilder.

Dag 7:

Slutligen kom den. Sista dagen i Baltikum.

Efter frukost borstade vi tanden, packade ner våra sista pinaler för att sedan checka ut. Vi var noga med att lämna tillbaka våra plastkortsnycklar, som hade gett oss tillträde till både hiss och rum på högsta våningen, till Vadislav. The Putin-look-alike.

Vi laddade bilen med våra väskor (det är möjligt att han blev lite baktung), satte oss i framsätena och bestämde oss för att åka på en egen sightseeing i Tallinns yttre environger - närmare bestämt Viimsi vald vid Finska vikens södra strand. 

I Viimsi vald (som betyder Viimsi socken om ni nu har fastnat vid detta och inte kan gå vidare i vare sig min text eller era egna storslagna liv) blev vi en aningen vimsiga. Det låter måhända som ett sämre Göteborgsskämt, men vi var faktiskt till en början inte helt på det klara med hur vi skulle föra oss vidare runt Tallinnbukten. Men ni kan vara lugna. Man är ju inte direkt tappad bakom en vagn. Vi löste det. Kan dessutom konstatera att Viimsi vald tycks vara en rik kommun. Många tjusiga villaområden med gissningsvis överdriven dyr havsutsikt.

Mittemot, på andra sidan viken, hamnade vi av en felnavigerad händelse i ett gammalt industriområde.



Vy från västra sidan av bukten mot Tallinns centrala delar.


Vid lunchtid satte vi oss på en servering nära centralstationen och beställde in varsin soppa; pappa en borsjtj med små delar av kanin i, jag en spicy fisk- och skaldjurssoppa. Som visade sig vara långt ifrån kryddig, men tillfredsställande god ändå.



Spårvagnen.



Efter lunchen hade vi fortfarande timmar att ta kål på innan avfärd. Farsan och jag delade på oss, det blev hopp och lek på olika håll.

Jag valde att gå till den stora marknaden Balti Jaama Turg, i närheten av där vi just sörplat i oss soppan från de stora vita och sneda designerskålarna.

I Balti Jaama Turg går det att få tag på allt. Allt! En härlig marknad med en blandning av gammalt och modernt. Gå för fan dit när ni är i Tallinn.














Rysk kaviar. Läckerheten.














På gästtoaletten på Balti Jaama Turg.
Smart lösning, tycker ni inte?


Viktigast av allt! På denna utomordentliga marknad hittade jag långt om länge rysk senap till farsan! Ni bör känna till att det hade vi idogt letat efter ända sedan vi satte fötterna på baltisk mark förra fredagen. En helig graal om ni vill. Gorchichny.

***


Under den sena eftermiddagen fick vi efter en viss otålig väntan borda den stora fina färjan "Baltic Queen" som skulle ta oss till min hemstad Stockholm.


Det visade sig vara en lugn natt på havet. Även om början bevisade något annat.
Carolas fön var igång. Jag kände mig som en stjärna.
Såg å andra sidan ut som något helt annat. Som en ridå från den stalinistiska tiden.


På kvällen avnjöt vi en middag som gick i havsfrukternas tecken. Den följdes av en stillsam irländsk kaffe i vinbaren.



Kvällens underhållning i baren på deck sju.
Lågmäld kubanskinspirerad musik.


Dag 8:

Jag ska göra pinan kort för er. Det hände inte mycket värt att skriva om. 

Någon gång mellan festlig natt och extremt tidig morgon la vi till i Mariehamn på Åland. Jag vaknade till när jag i sömnen måste ha känt en förändring av hur fartyget betedde sig. Jag drog isär gardinerna från det runda hyttfönstret och såg hur vi lagt oss bredvid en Viking Line. Yrvaket hälsade vi på varandra. Cirka tio minuter senare fortsatte vår färd mot världens mest betagande plats - Stockholms skärgård.

Ni undrar kanske vad tusan vi hade på Åland att göra under så kort tid mitt i natten. Jag ska förklara för er som inte känner till hur det går till på Östersjön. Samtliga passagerarfärjor som tillhör vinstdrivande rederier, som drar fram och åter mellan Sverige, Finland och de baltiska staterna, måste stanna till på Västerhamn i Mariehamn (som för övrig fått sitt namn av tsaritsan Maria Alexandrovna, hustru till tsar Alexander II av Ryssland) om de vill kunna sälja taxfree, det vill säga skattefria varor (och för att inte tala om drinkarna i barerna). Ni förstår, efter senaste millennieskiftet blev det förbjudet att ha taxfree mellan EU:s medlemsländer. Men även om Åland, som är en autonom finsk ögrupp, är med i EU räknas den genom ett undantag, som ett så kallat tredjeland. Till sjöfartsbolagens stora lycka. Jag misstänker nämligen att de annars inte fått så många spenderbenägna passagerare. Men det är givetvis en amatörs gissning.



Lustigt nog upptäckte jag att morsan var vaken.
Vi messade miss i nassen. Mysigt,


Intressant konst i hytten.


Igår åkte vi in i rumpan på Baltic Queen, idag fick vi rulla ut ur nosen på henne. Det nya spännande var över. Nu väntade bara en transportsträcka hemåt. Tack vare den nya tunneln kom vi ut ur Stockholm på bara några minuter. På grund av den nya tunneln fick jag inte en närmare titt på mitt hjärtas stad.


***

Vid femtiden på eftermiddagen kom vi fram till Halland där min far med fru och hund bor. Pappa och jag var riktigt trötta. Visserligen på ett behagligt sätt, men likväl en smula utmattade. Vi blev inte gamla utan drog oss tillbaka strax efter vi låtit oss avnjuta den hemgravade laxen och de halstrade gröna sparrisarna.

Okej. Det är möjligt att pinan som jag tidigare utlovade skulle bli kort, blev något längre. Men ni står ut.

Dag 9:

09:48 placerade jag mig själv på Öresundståget från Falkenbergs station. Det var trångt, varmt och förbannat trångt. Jag tänkte att det var synnerligen omotiverat att ha ett kort tåg men förstod senare att de kopplade på ytterligare ett tågsätt i Helsingborg. Fast det var ju å andra sidan så dags kan jag tycka. Resenärerna visade upp allt annat glada nunor när de stod packade som sillar utan att ha någonstans att hålla i sig. Men det är klart Hallands- och Skånetrafiken vet väl bäst.

En timme och femtio minuter senare var jag i Lund. Förvåningen över att tåget anlänt enligt tidtabell fick mig att jubla inombords när jag insåg att jag skulle hinna med Pågatåget mot Kristianstad som ankom endast minuter senare. Detta innebar att min sambo skulle ha tid att hämta mig på Stehags station innan han skulle börja jobba. 

Nej nej, det är inte alls särskilt långt för mig att gå mellan stationen och bostaden, det tar cirka fem minuter. Men med tungt bagage känns distansen längre och mer uppförsbackig så det var att skönt att slippa. Dessutom trevligt att få möjligheten att kramas en stund.



***


Sammanfattning/reflektioner:

Städerna

Dyrast: Tallinn

Mysigast: Vilnius

Ståtligast: Riga


Finast hotell i rangordning

1) Islande Hotel, Riga

2) Hotel Shnelli, Tallinn

3) Corner Hotel, Vilnius


Bästa hotellfrukosten i rangordning

1) Islande Hotel, Riga

2) Corner Hotel, Vilnius

3) Hotel Shnelli, Tallinn



Bästa lösenordet till hotellets wifi


Hotel Shnelli, Tallinn.


Bästa vodkan

Čagino Restoranas, rysk restaurang i Vilnius


Pytteminsta (och de enda) karamellerna som medföljde notan


Čagino Restoranas, rysk restaurang i Vilnius.



Hippaste plejset



Meat Lovers Pub, Vilnius


Mest besynnerliga



Den förfärliga färjan mellan Karlshamn och Klaipėda gjorde att mobilen
flydde till Johannesburg. Udda.



Vackrast utsikt från hotellrummet i rangordning



1) Tallinn



2) Riga


3) Vilnius



Mest rustika/lokala måltiden



Revbensspjäll med vitlök, rotfruktschips och stuvad surkål.
Det sistnämnda kan med fördel uteslutas. Missförstå mig inte,
jag älskar surkål. Men den ska fan inte vara stuvad.
Såvida inte man gillar smaken av bränd brunkål.
Key to Riga.



Största erektionen



Klocktornet vid katedralen i Vilnius.


Galnast godaste maten



Shashlik på en georgisk sylta i Tallinn, Argo Baar.
Dra åt helvete så förbannat gott! Lägg av!


Ja, herregud. Jag kan hålla på i evigheter. Måste sluta nu. Alltså, jag lovade er en kort redogörelse men inser att jag tycks ha en tendens att bli långrandig. Tack för att ni har hållit ut så här långt. Jag avslutar med en karta så att ni ser hur vi rört och fört oss. Sedan ska jag lämna er ifred. För en stund.




Rutten.
Ni läser den moturs.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar