söndag 20 maj 2018

Je ne suis pas un Festis anymore

Efter en något märklig och energitömmande vecka var jag faktiskt inte trött. Inte alls. Jag var långt mer än så. Jag var i det i närmaste en zombie - ni vet, en levande död. 

Jaja, okej, det är möjligt att jag överdriver en smula nu - men lita på mig när jag påstår att jag var innerligt och vansinnigt utmattad. Trots att sambon upplevde en annorlunda vecka, var även han löjligt trött. I fredags fann vi ingen annan råd än att köpa hem en pizza från den lokala bykrogen. 

När vi var belåtna la vi oss i sängen och sparkade igång teven. Vi tänkte vila lite medan vi skulle se en dokumentär om den inte helt friske gamlingen med den udda frisyren som håller till i det ovala kontoret på 1600 Pennsylvania Avenue i den amerikanska staden Washington. 

Efter att ha missat/sluppit allt, vaknade vi cirka fjorton timmar senare till liv igen. Just i tid till Melodikrysset. 


***

Ett ypperligt sätt att rensa tankarna är att vistas i den betagande naturen som Skåne generöst erbjuder sina välvilligt inställda invånare och gäster - samt de mittemellan. 

I lördags, det vill säga igår, bestämde vi oss för att åka någonstans. Det spelade ingen roll var. Min sambo hade ett landskap att fotografera, vilket torde vara den lättaste sak i världen att hitta på dessa breddgrader. Men som sambon uttryckte sig: "Det är så lätt att det med all säkerhet blir svårt."

Vänta! Jag inser nu att några av er undrar varför han "hade landskap att fotografera"?! Well, har ni hört talas om Fotosöndag

Låt oss gå vidare.

Av en händelse hamnade vi i Svalöv. Närmare bestämt i Svalövs skulpturpark. En plats som varken jag eller Magnus alls hört talas om förut.


Konst al fresco i Svalöv.


Konst al fresco i Svalöv.
Säg hej till publiken.


Levande konst al fresco i Svalöv.
Mor (föga intresserad/luttrad/kliar sig på ryggen) med nyfiken tonårsdotter- och dito son.

Efter en stund var vi tvungna att återvända hemåt. Sambon hade en ishockeymatch att se. Semifinalen skulle stå mellan Sverige och Trumpland. Viktigt.

Det skulle visa sig gå överdrivet galant för Sverige som vann med sex lätta mål mot noll från det andra laget. 

***

Även i natt sov vi som små griskultingar i en lerpöl. Varmt så in i helvete i sovrummet, men vår nyinköpte, slanke, stilige och golvstående fläkt Sven ger oss ständigt första hjälpen. Tack Sven.

Åter igen kunde vi konstatera att vi hade en underbar dag utanför våra fönster. Vi satte oss i bilen och styrde kosan söderut, nästan så långt söderut vi kunde komma - tillräckligt västerut att vi kunde ha kallat oss danska medborgare. Vi hamnade i Skanör Falsterbo.


Skanör. Där somliga fåglar har dedikerade övergångsställen.

Vi körde fram till hamnen där vi klev ur bilen. Vi strosade njutningsfullt längs kusten och ut på piren med våra fingrar flätade i varandras. Förutom de badglada folket på stranden, samt en och annan båtägare som finputsade sina ginpalats och stolta seglare som slog sina pålstekar, bevittnade vi en skog av vindkraftverk som med sina rotorblad snurrade i takt med brisen där de stod erekta, mitt där ute i vattnet.

Vi kunde se Öresundsbron som om den endast var en armlängd bort, likaså Köpenhamns siluett. 

Som talesättet säger; sjön suger. Hungern satte igång en process inom oss. Vi hittade ett ledigt bord på Lindas Fingermat där vi beställde in var sin burgare. 

Halloumiburgare. Med het chimichurri, picklad rödlök,
rödbeta och morot. Jobbigt gott.


Innan vi vände hemåt ville vi se Falsterbo fyr. Det skulle visa sig att för att se fyren får man vara beredd att göra det med livet som insats. Vi var tvungna att gå igenom en golfbana, men inte förrän vi läst igenom säkerhetsinstruktionerna.

Fååååår!


Lyckligtvis kom vi till fyren oskadda.


Falsterbo fyr, byggd 1795.


Som tur var kom vi även helt utan skador tillbaka till bilen. Väl där beslöt vi oss för att återvända hem.

Men det var inte det här jag skulle berätta om. Nej. Jag ville egentligen bara redovisa mina synpunkter jag har på de nya smakerna som Festis våghalsigt gett ut. Har ni sett dem? "Hallon-Lakrits", "Päron-Popcorn" och "Cappuccino-Twist". Men vafan, Festis! Är du full eller?!

Magnus och jag var självfallet tvungen att smaka dessa nyheter. 

1) Hallon-Lakrits. Inte jättekonstigt om man är van att äta hallon-lakritsskallar. Drycken smakar precis så. Visst, hyfsat gott i godisform. Men i flytande form? N.E.J! Sluta!! Jag dricker hellre morotsjuice blandat med hostmedicin och kattkiss.

2) Päron-Popcorn. För att citera min sambo: "det smakar som kalaspuffar". Och jag håller med honom. Men herregud! Vem fan vill dricka kalaspuffar? Festis, ärligt talat - vad har vi sagt om att röka giftiga svampar? Päron och popcorn?! 

3) Cappuccino-Twist. Skit på dig, Festis. Inte ens med den godaste vilja går det att få ner misären. 

Själv minns jag när Festis smakade som apelsin. Som litet flickebarn kunde jag dricka saften ur sugrör som stacks ned i de små trekantiga förpackningarna. Så gammal är jag. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar